Om 20 insikter för ett samhälle. Att arbeta för ett drogfritt samhälle är ingen lätt uppgift. Det är ett livslångt engagemang som kräver tålamod, tolerans och inte minst kärlek.
Kan vi informera bort narkotika? Självklart inte. Vi kan tillsammans arbeta eller engagera oss för att öka insikterna och kunskaperna om vilka krafter som egentligen styr narkotikautvecklingen.
Om vi inser att:
- Initieringen när det gäller ungdomsmissbruk av epidemisk typ (liknande smitta) sker alltid från den smittbärande till den osmittade, det vill säga från missbrukare till ickebrukare.
- Nyfikenhet och tendensen att acceptera gruppmönster är de främsta psykologiska initieringsmekanismerna.
- Det är de unga, instabila, djärva (rädda) och de som har svårt att bli accepterade som löper störst risk att dras med.
- Man intar drogerna för att de framkallar sköna och lustfyllda upplevelser.
- Man rubbar eller kortsluter därigenom den biologiska balansen av lust och olust, som fungerar som försvars- och styrmekanism för människor.
- Missbruket övergår lätt till ett beroende som sedan följer sin egen dynamik.
- Beroendet har en driftmässig karaktär och styrka, liknande hunger och sex.
- De lustsensationer drogerna ger, för den som använder droger, betyder ofta mer än sexualdriften för vanliga människor.
- Den som lärt sig uppskatta drogsensationer vill också gärna låta sina kamrater och vänner upptäcka och avnjuta drogerna.
- Motståndskraften mot narkotikamissbruk avtar ju mer missbruket sprids och ju större förståelse man allmänt visar missbrukets och narkomanin (acceptansen). Tänk bara på drogliberaliseringstrenden i flera europeiska länder.
- Den fria viljan hos den drogberoende sätt på undantag av drogbegäret.
- Narkomanen inser mycket väl det destruktiva i sin livsföring, men personen är som regel inte beredd att offra sina drogupplevelser.
- Narkomanen söker gärna tillfällig hjälp när han är i trångmål eller när det är ont om droger, men att detta som regel inte innebär att han är beredd att offra drogerna för gott.
- De djupgående rubbningarna i viljelivet som orsakats av drogbegärets driftmässiga karaktär, gör all behandling av narkotikaberoende utomordentligt svår och komplicerad.
- Totalabstinensen är den enda konstruktiva vägen för den som en gång utvecklat ett drogberoende. (Många drogberoende förordar Minnesotamodellen och dess “tolvstegsprogram”).
- En liberaliserad narkotikapolitik ökar snabbt missbruk och narkomani.
- En restriktiv narkotikapolitik minskar dess risker och tillstånd.
- Narkomani av epidemisk typ representerar inte några naturkatastrofer som är omöjliga att göra något åt. Narkomani kan i detalj analyseras, förstås, styras och behandlas.
- Ett samhälle har så många narkomaner och missbrukare som okunnigheten och passiviteten förtjänar.
- I sista hand är det en politisk fråga hur vi skall ha det med narkotikamissbruket.
(Om vi inser att) … Har vi goda möjligheter att verkligen göra något åt problemet. Vinsterna för samhället skulle vara enorma. Brottsligheten skulle minska då färre skulle behöva bli kriminella för att finansiera sitt missbruk. Levernet av missbruket och dess karaktär ställer liksom till det för den narkomanen som gärna vill ha arbete för att betala sitt knark.
Avslutningsvis vill jag avsluta med att påtala och betona tobakens och alkoholens betydelse i sammanhanget.
Kan vi få ungdomar att inte börja röka har vi åtminstone förhindrat att lära ut hur man rent tekniskt gör för att röka på. Det är i regel helt omöjligt för en ickerökare att dra halsbloss. Lägg då därtill att röken från hasch, cannabis, marijuana bland annat innehåller mer tjära och är således betydligt svårare att dra halsbloss med.
Kan vi även få unga människor att åtminstone skjuta på sin alkoholdebut så minskar vi alkoholmissbruket men sannolikt också narkotikamissbruket. De flesta människor tappar omdömet i samma accelererande takt som alkoholen intas. En stor majoritet av de ungdomar som testar narkotika för första gången gör det under alkoholberusning. Det blir lättare att göra det där man inte borde under alkoholberusning.
Det finns med andra ord ett mycket starkt samband mellan ungdomars rökning, öl- och ciderdrickande och narkotika.
The drugs don’t work
Senaste kommentarer